Militären och gängen – två sidor av samma psykologiska mynt

Värnplikten fungerar som en motpol mot kriminella gäng. Den tar hand om de mest intensiva åren i unga mäns liv och fångar upp deras energi i en strukturerad miljö. Genom att erbjuda disciplin, gemenskap och strikta uppgifter minskar den behovet av att söka samma typ av tillhörighet och erkännande i gängmiljöer.

Där gängen lockar med status, lojalitet och symboler erbjuder värnplikten ett alternativ som är sanktionerat av staten och inordnat i etablerade institutioner. I stället för att unga män dras in i en kriminell miljö där våld blir vägen till respekt, kanaliseras samma behov av tillhörighet och erkännande in i en struktur som bygger på disciplin, gemenskap och kollektiva mål.

Likheterna

Militären erbjuder många av de symboliska och sociala komponenter som också kännetecknar gäng:

  • Brödraskap och lojalitet.
  • Hierarki och tydliga statusmarkörer.
  • Symboler, ritualer och koder som skapar exklusivitet.
  • Ett ”vi mot dem”-tänk som förstärker gruppkänslan.

Skillnaden är riktningen: medan gängen omsätter dessa mekanismer i våld och kriminalitet, gör militären det i en statligt sanktionerad form där aggression och energi kanaliseras mot en annan form av våld. På så vis blir de varandras motpoler – samma drivkrafter, men med helt olika uttryck och konsekvenser för samhället.

Men – viktigt att nyansera

Värnplikt är dock ingen magisk lösning. Länder med obligatorisk militärtjänst kan fortfarande brottas med kriminalitet. Skillnaden är att nivån av kriminalitet bland unga män ofta blir lägre när det finns en institution som fångar upp deras behov av struktur, status och identitet i rätt ålder. Här handlar det istället om att belysa mekanismerna bakom.

Följ ämnen i artikeln