Republika Srpska utropades den 9 januari 1992, innan Bosnienkriget bröt ut i april 1992. Dess konstitution antogs den 28 februari 1992. Bakgrunden var Jugoslaviens upplösning och motsättningarna kring Bosniens självständighet. Den bosnienserbiska ledningen ville att serberna skulle förbli inom den jugoslaviska staten.
Genom Daytonavtalet 1995 erkändes Republika Srpska som en av två självstyrande entiteter inom Bosnien och Hercegovina, med cirka 49 procent av landets territorium. Den andra entiteten blev Federationen Bosnien och Hercegovina, med cirka 51 procent.
Avtalet bevarade Bosnien och Hercegovina som en suverän stat, samtidigt som Republika Srpska fick långtgående självstyre med egen regering, parlament och institutioner.
Var Daytonavtalet en lösning alla ville ha?
Daytonavtalet var framför allt en kompromiss för att få slut på kriget, snarare än en politisk lösning som alla parter önskade.
Den bosniakiska sidan ville i grunden se ett mer enat och fungerande Bosnien, medan den bosnienserbiska sidan eftersträvade största möjliga självständighet. Även bosnienkroatiska politiska företrädare hade egna krav på territoriellt och politiskt självstyre.
Under starkt internationellt tryck accepterade parterna en kompromiss där Bosnien och Hercegovina förblev en stat, men med en långtgående uppdelning av den politiska makten.
Daytonavtalet lyckades avsluta kriget, men löste inte de grundläggande motsättningarna om hur landet skulle styras och organiseras.
USA:s historiska redogörelse visar hur förhandlingarna drevs fram under omfattande diplomatiskt och militärt tryck.
Hur självständigt är Republika Srpska i dag?
Republika Srpska fungerar i praktiken nästan som en egen stat, med egen president, regering, parlament, polis och omfattande kontroll över ekonomi, sjukvård och utbildning.
Däremot ligger utrikespolitik, försvar och internationell suveränitet hos Bosnien och Hercegovina. Republika Srpska har alltså redan ett långtgående självstyre, men saknar formell självständighet.
Exempelvis vid gränsövergångarna mot Serbien, Kroatien och Montenegro på Republika Srpskas territorium bemannas av gränspoliser som tjänstgör lokalt i Republika Srpska och bär Republika Srpskas uniformer.
Ett växande internationellt stöd bakom kulisserna
Frågan om Republika Srpskas självständighet har återigen aktualiserats. Milorad Dodik har länge förespråkat ett självständigt Republika Srpska, men under 2026 har även den internationella diplomatiska aktiviteten intensifierats.
Den 8 och 17 september träffade Dodik Israels president Isaac Herzog respektive premiärminister Benjamin Netanyahu. Den 29 september mötte han Rysslands president Vladimir Putin i Moskva, där Putin uttryckte sitt stöd för Republika Srpskas ledning.
Samtidigt har Republika Srpska bedrivit omfattande lobbyverksamhet i USA. Enligt Radio Free Europe har miljontals dollar betalats till amerikanska lobbyister för att främja entitetens självständighet.
Särskilt uppmärksammat blev det i oktober 2026 när det rapporterades att Chris LaCivita, en av huvudstrategerna bakom Donald Trumps presidentvalskampanj 2024, och James Blair, tidigare biträdande stabschef i Vita huset, hade besökt Republika Srpska och anlitats som politiska rådgivare inför valet.
Enligt New York Times fick de miljontals dollar var för sitt arbete. Deras uppdrag uppges ha handlat om valstrategi. Deras engagemang visar dock hur Republika Srpskas ledning har etablerat kontakter inom Donald Trumps politiska nätverk.
Den 11 oktober framkom dessutom uppgifter om att den kanadensiska lobbyfirman Dickens & Madson, som arbetar för Republika Srpska, försökt vinna stöd för självständighet hos företrädare för Israel och Saudiarabien.
Den 13 oktober rapporterade Financial Times att Bosniens utrikesminister Elmedin Konaković hade uppmärksammat amerikanska myndigheter, däribland utrikesminister Marco Rubio, på Republika Srpskas lobbyverksamhet i Washington.
Lobbyfirman hävdar att företrädare för dessa länder visat stöd, men uppgifterna är inte oberoende bekräftade.
”Bosnien är dött”, säger Dodik
Tre decennier efter Daytonavtalet är Republika Srpskas framtid återigen en internationell fråga. Möten med världsledare, mångmiljonbelopp till lobbyister och kontakter högt upp i den amerikanska maktapparaten visar hur långt frågan har flyttats från Bosniens inrikespolitik.
Ännu har inget land officiellt ställt sig bakom Republika Srpskas självständighet. Men det diplomatiska arbetet för att förändra detta pågår öppet.
Daytonavtalet satte punkt för kriget 1995. Det avgjorde däremot inte hur länge den politiska kompromissen skulle hålla.
Trettioett år senare väcks därför en fråga som sträcker sig långt bortom Republika Srpska: Är den ordning som skapades för att avsluta kriget fortfarande den ordning som kommer att forma Balkans framtid?
