Skatteverket har totalt missat hur SEO-arbete och hur AI baserade verktyg för innehållsskapande fungerar. De har därför granskat ett bolag och deras anställda som uppgett att de producerat tusentals artiklar på internet.
Ett företag i Stockholm fick frågor om två kvinnliga anställdas arbetsuppgifter. Företaget förklarade att de arbetade med att producera artiklar med hjälp av AI. Skatteverket drog slutsatsen att de anställda producerat 13 artiklar. Och Skatteverket trodde samtidigt att dessa artiklar skulle ha “uppdaterats” tusentals gånger.
Som “bevis” har Skatteverket använt Wayback Machine. Där såg de att artiklarna inte hade ändrats på det sätt de föreställde sig. Med sin föreställning som argument hävdar de att inget arbete utförts. Varför Skatteverket ens valt att kontrollera SEO-arbetsuppgifter är en stor gåta.
Visar en låg digital kompetens
Wayback Machine är inte en komplett databas över allt som publicerats på internet. Att en URL inte syns där betyder inte att den aldrig funnits, aldrig publicerats, aldrig indexerats eller aldrig varit live. Ändå använder Skatteverket verktyget som om det vore en slags “URL-kontroll” för vad som existerat, uppdateras och ändrats på webben.
Skatteverkets resonemang visar på en trög och bristfällig förståelse för hur internet fungerar, och särskilt för hur Wayback Machine ska tolkas.
Skönstaxeras bolagsägaren för att de anställda inte är svenskar?
Eftersom Skatteverket inte tror på att de anställda faktiskt producerat innehållet vill de i stället behandla deras löner som om de tillfallit bolagsägaren. Resultatet blir ett förslag om skönstaxering där ägaren ska beskattas för de anställdas löner. Det handlar om hundratusentals kronor som baseras på en felaktig förståelse av både produktionstakt och digital publicering.
Skatteverket verkar dessutom inte förstå att AI förändrat produktionstakten och språkpubliceringen totalt. Att skapa tusentals texter på kort tid, på alla möjliga språk är inte längre orimligt när man arbetar med ChatGPT och liknande verktyg.
I utredningen framgår även misstankar om att Skatteverket vill skönstaxera bolagsägaren eftersom de två kvinnliga anställda jobbar utomlands och därför betalar skatt på sin lön i sina hemländer, inte i Sverige. Misstankarna är att Skatteverket vill avskräcka företag från att anlita digitala AI-arbetare i andra länder – eftersom Skatteverket då inte får in någon skatt på deras löner här. Ett sådant synsätt undergräver svenska entreprenörers möjligheter att bygga och driva globala verksamheter.
Skatteverket försöker beskatta samma pengar två gånger
Det som är anmärkningsvärt i detta ärende är att Skatteverket vill påföra en skönstaxering som avser de kvinnliga anställdas löner. Dessa löner ska beskattas i deras hemländer, inte i Sverige. Om bolagsägaren beskattas för samma belopp som om det vore hans uppstår en dubbelbeskattning.
Skatteverket tror inte att AI kan översätta till svenska
Som om det inte räckte utreder Skatteverket också om de kvinnliga anställda “kan svenska”. I förslag till beslut antyds att det är oklart, och att de snarare inte kan svenska. Därifrån drar Skatteverket slutsatsen att de därför inte kan ha producerat svenska artiklar. Även här missar de det centrala: med AI kan en person producera svenskspråkigt innehåll utan att kunna ett ord på svenska. Det går även bra att producera innehåll på arabiska om man så vill, med riktigt god kvalitet.
Summa: Skatteverket agerar fantasifullt om hur internet fungerar. De blandar ihop nya artiklar med uppdateringar, behandlar Wayback Machine som bevis över internet och saknar förståelse för AI-stödd innehållsproduktion och översättning.
Skatteverkets agerande tyder på en avsikt att avskräcka företag från att anställa personer från andra länder. Som ett led i detta föreslår de att skönstaxera en person för de anställdas löner. Det verkar ske enbart därför att de anställda är utlänningar som arbetar digitalt från ett annat land och därför skattar i deras länder. Skadan riskerar att bli mycket stor: svenska företag får sämre förutsättningar att konkurrera globalt och bygga internationella samarbeten.
