Det var först efter andra världskriget, när alliansen mot Tyskland segrade, som världen förvandlades till ett fullt monetärt system. Det var en medveten plan från segrarmakterna att bygga en ny världsordning där pengar och ekonomi skulle fungera som det kontrollerande medlet.
Sedan dess har pengar inte längre varit bara ett verktyg för handel, utan en kraft som tränger in i varje del av livet. De formar våra tankar, våra relationer och till och med våra drömmar.
Från filosofi och heder → till ekonomi och konsumtion
Om vi ser till Europa före världskrigen, till exempel i Preussen, möter vi en annan verklighet. Preussen anses av många vara en av de mest framstående civilisationer världen har sett, just präglad av disciplin, bildning, filosofi och stark samhällsgemenskap. Preussen formade några av världens största tänkare.
Värdet på livet låg i plikten mot familjen, i disciplin, i heder och i filosofin som formade människans syn på världen. Gemenskap, tro och idéer om moral och sanning var det som gav livet mening. Det var detta som bar samhällen framåt.
Från en tid då filosofi, heder och gemenskap var ledstjärnor bytte vi ut våra värden mot ekonomi, konsumtion och pengarnas makt. När ekonomi och konsumtion blev måttstocken för allt, ersattes heder och filosofi av statusjakt, individualism och materiella drömmar. Resultatet blev en värld där pengar styr relationer, tankar och till och med människans syn på sig själv.
Inga pengar = värdelös
Där män en gång värderades för sin filosofi, sin tro eller sin heder, mäts de idag i status och ekonomisk framgång. För många avgörs valet av partner av hur mycket pengar han har, inte av hans inre liv eller andliga styrka.
Samma logik präglar umgänge och vardag. Det finns de som väljer bort människor som klär sig enklare, och som undviker restauranger som inte signalerar status. Värdet ses inte längre i själva människan, utan i det materiella som omger henne.
Och det är egentligen inget nytt. Pengarnas absoluta makt har funnits sett sedan andra världskriget, då segrarmakterna byggde en ordning där pengar och ekonomi blev det styrande medlet. Det vi ser idag är bara ett system av en ny sanning som redan då började forma våra liv, våra relationer och våra drömmar.
Vad innebär det att välja efter pengar?
Idag styr pengar exakt alla val vi gör, både medvetet och omedvetet. Vilken utbildning vi väljer, var vi bor, vilka vi umgås med, vem vi älskar, vad vi drömmer om. Till och med våra tankar filtreras genom ekonomin: ”Älskar jag honom?, Har jag råd? Är det lönsamt? Vad ger det tillbaka?” Pengarna har blivit det osynliga filtret som varje beslut måste passera genom.
Konsekvensen är att kunskap om annat sakta försvinner. Filosofi, andlighet, heder och gemenskap trängs undan, eftersom de inte ger en direkt ekonomisk belöning. Det som inte kan mätas i pengar får inget värde, och därmed försvinner också vår förmåga att förstå livet på andra sätt än det materiella.
Så fick man status förut
Det var genom heder, kunskap, tro, mod och pliktkänsla som man fick heder förr. En man vann folkets blickar genom sin filosofi, folkets respekt genom sitt mod, folkets förtroende genom sin lojalitet och folkets tro genom sin karaktär. Status byggdes på inre kvaliteter och handlingar.
Det var så en man fick de bästa kvinnorna, förtroendet från sina medmänniskor, möjligheten att lära sig mer om världen och chansen att resa och uppleva mer av den. Han blev inbjuden till särskilda tillställningar, omgiven av respekt och erkännande.
Detta kan du förlora när du bara väljer efter pengar
De som skapade det monetära systemet visste en sak: att människan, medvetet eller omedvetet, tänker som en slav och kommer att välja efter pengar. Inte efter både pengar och kunskap, utan nästan uteslutande efter det ekonomiska, eftersom det är det ytterst synliga.
Det leder till att man kanske under en generation har pengar, men absolut ingen kunskap. Familjer kan byggas på en illusion, där valet föll på pengar, men aldrig på det som är ännu viktigare: visdom, insikt och kunskap.
Detta kan få skadliga följder. Att gå från en far som hade pengar men ingen kunskap, till barn som varken har pengar eller kunskap, är att bygga en grund som inte håller. När kunskapen försvinner ur familjen försvinner också förmågan att skapa något som varar. Om tillräckligt många generationer gör så uppstår riktiga slavar.
För det monetära systemet är i ett historiskt perspektiv något nytt. Verklig kunskap har däremot alltid varit det som överlever, det som bär genom tiderna och det som ytterst avgör människans värde. Därför är det idag viktigare än någonsin att, även om pengar är det yttersta värdet idag, aldrig glömma kunskapens roll.
